Demokratiska val – grunden i modern politik

Demokratiska val – grunden i modern politik

Själva grundvalen inom politiken i Sverige och majoriteten av världens länder idag är att landet styrs av folkvalda ledare, som har utsetts genom demokratiska val. I vissa fall används även direkta folkomröstningar som ett sätt att fatta beslut i viktiga politiska frågor som har stor inverkan på landets framtid. Som ett exempel kan nämnas folkomröstningen då Storbritanniens folk röstade om huruvida de skulle gå ut ur EU eller inte.

Även om demokratiska val på det sättet är grunden i modern politik, har demokratin en betydligt längre historia än så. Om man fokuserar på den västerländska delen av världen, brukar man ofta tala om det antika Grekland som demokratins vagga. Det var i Aten som man under perioder implementerade en form av folkstyre, framförallt från år 507 f.Kr. och framåt. Ungefär under samma period styrdes det romerska riket som en republik, med folkförsamlingar som utsåg ämbetsmän, och en senat. Hur dagens politik hade sett ut om denna utveckling fått fortsätta obehindrat kan man bara spekulera kring, för istället för en kontinuerlig demokrati har Europas historia som bekant bestått av många hundra år av monarkier, där kungen och kyrkan har haft absolut makt. Inte förrän i mer eller mindre modern tid har man återigen börjat slå in på den bana som de antika romarna och grekerna påbörjade.

I Sverige ser demokratin ut så att man vart fjärde år väljer representanter, det vill säga ledamöter, till Sveriges högst styrande organ, riksdagen. Idag har alla svenska medborgare över 18 års ålder rösträtt, något som historiskt har varit långt ifrån självklart och varierat beroende på bland annat medborgares kön och samhällsklass. När alla valsedlar har räknats i valet, och ledamöterna till riksdagen har utsetts, föreslår sedan riksdagens talman en statsminister, som i sin tur väljer ut sina ministrar. Därefter ska regeringen godkännas av riksdagen innan det står helt klart vilka som ska styra Sverige under de kommande fyra åren.

Det finns för närvarande åtta riksdagspartier: Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Alla dessa, och alla Sveriges övriga partier som ännu inte har lyckats komma över den 4-procentsspärr som finns för att komma in i riksdagen, slåss om folkets röster i den valrörelse som föregår varje riksdagsval. Förutom omfattande reklamkampanjer med planscher och turnéer Sverige runt, är Almedalsveckan på Gotland ett viktigt tillfälle för partierna att tala om sina agendor och sina vallöften. Det hålls normalt även ett stort antal debatter i tv mellan riksdagspartiernas partiledare, där de strävar efter att svartmåla de andra partiernas politik lika mycket som de vill förhärliga sin egen politik. Som medborgare i ett demokratiskt land har man en skyldighet att hålla sig uppdaterad om de olika partiernas planer och åsikter, för att kunna göra ett informerat val när man står vid valurnan, men ibland kan det kännas överväldigande att konstant lyssna på politiker som kastar paj på varandra. Då kan det vara skönt att ha en egen liten värld att dra sig tillbaka till, som ett växthus, en läshörna eller sitt garage. Det är också en rättighet man har som medborgare i ett demokratiskt land.

Comments are closed.